31 december 2006

Efterlysning


På konsum...

2006

För några år sedan frågade en kille vilka som varit de fem bästa och fem sämsta sakerna under året. Så här är de för i år. Det är svårt nog att komma på så de är inte listade i någon speciell ordning.

Bra:
Rom i februari med T. Sällskapet var det bästa.
Berlin i maj. Skoj att se igen.
T överhuvudtaget. Vardagen, festerna, Göteborgsresan, TV-tittandet.
Klimatet. Skönt att det blivit varmare.
Lyckad självterapi. Underbart att inte längre vara andfådd av ilska när jag kommer fram till jobbet, och att inte oreflekterat brusa upp och bli otrevlig när jag är full.

Dåligt:
Nyårsdagen. Ännu en fylla som slutade med ilska och ångest.
Familj och släkt. Så mycket obegriplig historia, ångest, outtalade krav och frustration.
Nedrasande hyllor. Men de kom upp till sist.
Vänner och potentiella sådana som försvunnit. Ibland mitt fel, ibland andras.
Valresultatet. Tja, var tvungen att ha en femte. Mer på listan för vad det säger om folk än för de praktiska försämringarna för mig och andra.

Måste säga att listorna känns lite krystade. Jag tänkte att det skulle vara bra att tänka igenom året och liksom summera för sig själv, och det kanske det är, men ok. Det får duga.

Gott nytt år!

Rare Exports

Den grymma sanningen i all sin nakenhet...

29 december 2006

Gerhard Behrend död

Jag läser på Charlottes blogg att Gerhard Behrend - en av skaparna av John Blund - dött. John Blund var en stor favorit när jag var liten. Det var Lennart Svan som var hans röst: "Hejsan alla barn, och Lennart Svan!"

Jag har alltid haft kvar min lilla uppdragbara speldosa med signaturmelodin ("Titta, kom och titta!") och i ett av alla försök att förstå mig själv köpte jag alla John Blund-dockor jag fick syn på. Nu känns det som om jag skulle kunna bygga mitt eget John Blund-tempel.

28 december 2006

Hejhej människor

Jag kom ur lägenheten och gick på middag hos V och A. Jag har aldrig känt mig speciellt bekväm i det där middagsbjudningskonceptet men med åldern känns det som om det också förlorar sina skarpa kanter och blir lite sådär grådaskigt som all annan aktivitet. Det var trevligt, missförstå mig inte, det var just det som var poängen. Alla gick hem ganska tidigt och jag också, men jag minns inte vad jag gjorde när jag kom hem. Jag tror jag läste lite. Ja, och jag läste lite i morse också.

"Var på" "jobbet" idag och "förhandlade" "lite" inför nästa "kontraktsperiod". *vinkar* Sen försökte jag fika med V men det var inte så lätt med alla kids som inte visar oss vuxna någon som helst hänsyn. Vi hittade lite utrymme på ett sånt ställe där alla är unga välklädda småbarnsföräldrar och det sitter inramade kaffebryggardiplom på väggarna. Hahaha.



Jag gick in på Clas Ohlson för att köpa skruvar att fästa cykelkorgen med, men kom ut med hörlurar till iPoden som morsan inte längre ville ha och skruvar till vägglampan som ska upp imorgon. Cykelkorgen glömde jag...

Imorgon ska jag på nån skateboardgrej som M ville se. Jag skiter väl i skatekulturen men byggnaden sägs vara speciell. På kvällen öl med L som är på besök från Berlin. Kanske det blir stödfest för Ungdomshuset på Aktivitetshuset eller kanske det blir snygga drinkar på snobbig bar. Vi får se.

Nu ska jag se första avsnittet av Dexter som S tjatat om.

27 december 2006

Ide

Nu är det över två dygn sedan jag sist var utanför lägenheten och pratade med någon. Det blir så ibland. Imorgon kanske jag borde gå till jobbet ett tag. Tror inte där är mycket att göra, så jag kanske struntar i det. Fast jag borde nog. På kvällen är jag bjuden på soppkök hos en kompis och jag känner att jag skulle kunna komma att försöka snirkla mig ur det också fast jag inte borde.

Fick en filt i julklapp. Jag gillar den, den är snygg och mysig. Man kan lägga den över sig. Sånt är bra. Jag fick också första numret av en ny tidskrift - Slut. Jag har inte hunnit med så mycket än (ha!) men det jag läst var intressant.

Jag läser också Tala om klass eftersom det är första boken i en läsecirkel jag blivit inbjuden att vara med i. Jag tror läsecirkel är bra för mig, jag behöver någon som knuffar på. Ungefär som med badmintonspelandet (där undvek jag frågan om huruvida ordet badmintonet går att använda) - hade det inte stått nån jävel där och blivit lidande av att jag inte kom skulle jag strunta i det mycket oftare. Jag har inte "hunnit" läsa så mycket i den heller men den verkar snabbläst.

I bokhyllan står några spel som är så komplicerade att det aldrig blir av att spela dom - dels för att man ofta ska vara fem sex personer och dels för att de ofta tar för lång tid att spela och det är svårt att få så många av mina bekanta att sitta och spela ett spel samtidigt under så lång tid. Men en del av dom kan man spela själv, så det har jag passat på att göra. Skoj. Romarriket föll ganska snart eftersom vi i eliten slösade bort samhällets resurser på mutor till varandras senatorer, men för min amerikanska insatsstyrka i Stilla Havet går det bättre.

25 december 2006

24 december 2006

Mätt

Familjedelen av julafton är nu avklarad. Återstår sovandet och sedan ölandet.

Far, mor och faster i sex timmar klarar jag av men det är ändå skönt att komma hem igen.

20 december 2006

Hur Kafka är din arbetsplats?

Så jag gjorde en test ni kan göra för att kolla. Här är mitt resultat:

Your workplace is 75% Kafka!
 

Your boss (if there is one) is an insect. Isn't it interesting that there's names being mentioned - people nobody's ever seen - who seem to control most of the company.

Hur Kafka är din arbetsplats?
Quiz Created on GoToQuiz

12 december 2006

Narcissistic histrionic? Moi?!? Fuck off!

Personality Disorder Test Results
Paranoid |||||||||| 38%
Schizoid |||||||||||| 46%
Schizotypal |||||||||| 34%
Antisocial |||||||||||| 46%
Borderline |||||||||||| 50%
Histrionic |||||||||||| 50%
Narcissistic |||||||||||||| 54%
Avoidant |||||||||||| 46%
Dependent |||||||||||| 42%
Obsessive-Compulsive |||||||||||| 42%
Take Free Personality Disorder Test
personality tests by similarminds.com

Blonde

Jag är inte den som läser i onödan. Jag vet inte varför egentligen, jag har bara vant mig av med det. Nu har jag svårt att välja en bok istället för datorn, men jag försöker.

T tvingar mig läsa Blonde, en skönlitterär bok vars huvudperson är Marilyn Monroe. Eller en skönlitterär Marilyn Monroe. Många av händelserna i boken har hänt i verkligheten, och många av personerna har funnits i verkligheten, eller... nästan samma händelser och nästan samma personer.

Jag är tveksam till den här genren. En biografi kan man kritisera och ställa till svars, den här skönlitterära irrdokumentära genren är naturligtvis fri att fabricera vad som helst. Det är inte författarna jag kritiserar i första hand utan de läsare som faktiskt tror sig lära sig något om den verkliga person eller tidsperiod som dessa böcker handlar om... eller låtsas handla om... fast de är ju ärliga med att de är skönlitterära så de luras ju inte... men...

Hursomhelst, Blonde är ganska läsvärd. Man kan använda mycket av materialet i den som diskussionsunderlag när man ser de filmer Monroe var med i. Hittills har vi avverkat Don't Bother to Knock och Niagara. Knappt värda tiden de tog att passera på näthinnan, men diskussionerna efteråt blev bättre än jag tror de blivit utan Blonde.

11 december 2006

Smashing Pumpkins: 1979

And we dont know
Just where our bones will rest
To dust I guess
Forgotten and absorbed into the earth below

Vad har jag gjort?

Ok, det var en väldigt trevlig fredagkväll i alkovansinnets skimrande stroboskopljus, men såhär när vardagen lagt sig som en kvävande kudde över mig igen undrar jag varför i helvete jag anmält mig som deltagare i ett mänskligt akvarie.

Det blir säkert bra.

08 december 2006

Sakta återvänder ordningen

Såhär snart en vecka efter att jag hade en fest i min lägenhet börjar saker och ting återgå till sina vanliga platser.

En (av få) fördelar med att ens sociala kretsar åldras är att de saktar ner. Det var inte alls så mycket att städa upp som det var efter fester för femton år sedan.

Disken försvann snabbt tack vare diskmaskinen. Trasiga stolar och det som sorterats ut som sopor innan festen kördes till tippen. Panten pantades. Spyan på grannens cykel tvättades bort. Toalettdörren hakades tillbaks på sina gångjärn. De flesta ytor har torkats av. Nya köksstolar inhandlades igår på Emmaus Björkå, vita Myran-kopior. Fler än jag behövde, men de kan staplas någonstans.

Det enda (njae, nästan) som kvarstår är soffan på fel plats i. Det är medvetet. Jag ville experimentera: vill jag utnyttja rummets storlek och golvyta eller vill jag ha en mysig hörna. Nu kan jag svara, och det är som jag trodde: jag skiter väl i golvytan, jag vill ha ett hörn att försvinna i. Så snarast kommer soffan att åka tillbaks ut mitt i rummet, vänd mot natthimlen utanför fönstret, med ryggen mot vardagen.

06 december 2006

Lycka

Hittade den här notisenen annan blogg.

Helgedom? Räknas puben dit?

Eller sängen?

Eller onlinespel?

Hursomhelst, jag vet att det är en notis i en kvällstidning och alltså inte värd pixlarna som fick den att synas. Men den handlar ändå om något som många tänker på. Jag upplever till exempel ett socialt tryck som säger att det är underligt att inte vilja ha barn. Och andra lever med en önskan att skaffa barn men lyckas av någon anledning inte.

Min studiekompis N valsade mellan tillfälliga förhållanden år ut och år in. På väggen hade han ett fotokollage från sin uppväxt. En gång pekade han på ett fotografi och sa "Det där är min far. När den bilden togs var han yngre än jag är nu men hade redan två barn." Hans längtan hördes i rösten, och att hans liv var långt ifrån en situation där det skulle göras några barn gjorde inte saken bättre.

Vi pratade om det ibland. Han refererade ofta till en äldre manlig släkting som dött ensam i sitt eget bajs i en liten skitig etta. Det var enligt honom alternativet till att skaffa barn.

Efter att han fått som han ville och det gått några år sa han vid något tillfälle att han kunde förstå varför man inte skaffade barn. Att det fanns värden i det som han nu kunde se med andra ögon. Inte för att han ångrade sig - inte alls - utan för att han fått ett annat perspektiv. Jag blev glad, för vad han egentligen sa var att mina val inte var konstiga. Han minskade det sociala trycket på mig. Men han tog återigen upp ensamheten som en skrämmande möjlighet.

Ja, det är skrämmande. Jag är inte så rädd för ensamhet rent fysiskt, jag tror inte jag kommer att bli utan sociala kontakter eftersom jag har många intressen genom vilka jag träffar andra. Men jag är rädd för att inte ha någon som jag tycker om. Någon jag skulle kunna ringa mitt i natten om det behövdes. Och när jag är så gammal att jag inte kommer upp ur sängen och mina vänner är lika gamla eller döda, vem ska då hälsa på mig?

Men i helvete heller att det skulle vara ett skäl för mig att skaffa barn. Dessutom har man ju hört hur gamlingar - som har barn - klagar över att ingen hälsar på dom, så det är ju tydligen ingen garanti.

Enligt notisen är dessutom singlar lyckligast, "som har minst bekymmer för ekonomin". Jag får väl börja stoppa sedlar i madrassen så att jag inte blir ledsen när jag blir gammal.

Dead Can Dance - Dreams made flesh

Från This Mortal Coils skiva It'll End In Tears.

05 december 2006

Postfest

Det blev en lyckad fest. Jag hade skoj, och det verkade nästan alla andra också ha. Till och med de som inte verkade så glada stannade kvar, så det var nog inte festen det berodde på.

De sista gick vid halv fyra. En av dom var P som jag lovat "sprit och saker som går sönder". Vid tretiden satt jag själv på den stol som krossades i boklavinen för några dagar sedan, och mycket riktigt föll den ihop under mig. Jag minns inte om folk skrattade, men det borde sett jävligt skoj ut.

Jag körde socialt bingo också, som jag snott från Västerås. Det är ju lite känsligt med lekar och skit på fester, folk kanske inte vill vara med eller tycker det är skittråkigt. Det här fungerade ganska bra, det var frivilligt men alla fick en lapp när de kom. På lappen fanns fem gånger fem frågor som skulle besvaras med ett namn på någon som var på festen. Alltså var man tvungen att prata med andra som man inte kände. Ganska bra eftersom det var mycket olika människor från olika håll. Det kanske hade gått bra ändå, men det var en enkel sak för folk att skämta om för att inleda ett samtal.

Lite flörtar la jag märke till, folk sjöng karaoke så öronen blödde och det kom några kompisar från förr. Vad mer kan man begära?

Kanske att slippa tvätta spyor från grannens cykel en bakfull söndag?

Hursomhelst: Datainspektionen ger ut ett gratis nyhetsbrev som heter Magazin Direkt. Det tar upp integritetsfrågor och kan beställas (eller läsas som pdf) härifrån.

01 december 2006

Boklavin

Stön, sista delen av hyllsystemet jag jobbat på senaste månaderna rasade igår, ett par timmar efter färdigställandet, och tog med sig hyllorna under (såklart). 36 timmar innan folk kommer på fest.

Det ser ut som om böckernas tyngd lyckades förstöra min fina köksstol också, som stod kvar där efter att jag skulle nå upp och borra och skruva.

Med Ts hjälp gjordes genast en garderobsomorganisering (bara det ett stort framsteg) och nu är nästan allt fixat. Det blir att fylla bilen med saker som ska till tippen och stapla de sista hyllmetrarna böcker löst i garderoben, men sen kommer det att fungera.

Nästa vecka ger jag mig på den jävla väggen igen. Hyllorna ska upp om jag så ska stå och hålla kvar dom själv.