Sydsvenskan sig lika
På dagens sydsvenskanframsida och i nätupplagan kan man läsa stort om hakkors på plakat i demonstrationen mot Israels övergrepp. Det intryck man får är att det i demonstrationen gick folk och propagerade för nazism. Jag gick i demonstrationen, men såg inget sådant, men blev naturligtvis nervös ändå. Jag skrev därför ett brev till den undertecknande journalisten:
Jag undrar specifikt över följande citat ur din artikel:
"När en kvinna försökte hindra ett barn från att bära ett plakat med ett hakkors och en israelisk flagga blev tongångarna höga."
Fanns det något mer på plakatet? Fanns det exempelvis ett likhetstecken mellan hakkorset och den israeliska flaggan? Vad var plakatets budskap? Var det att nazismens judeförföljelse var bra, eller att israels syn på palestinier kan jämföras med nazisternas syn på judar?
och fick följande svar:
Det fanns ett likhetstecken mellan flaggan och hakkorset. Det
framgick i Sydsvenskans rapportering i lördags med bild. Men kunde
naturligtvis ha förtydligats i dagens artikel också.
Förtydligats? Det finns följdartiklar med intervjuer med poliser om huruvida det var kriminellt eftersom hakkors = hets mot folkgrupp. Som om det är själva symbolen som är kriminell. Som om en antinazistisk affisch med ett överkryssat hakkors skulle innebära hets mot folkgrupp. Som om liberalernas liknande av Stalin med Hitler innebär hets mot folkgrupp.
Det är precis lika lågt som man kan vänta sig av Sydsvenskan. Det som möjligen förvånar denna gång är hur dumt, i betydelsen ointelligent, deras resonemang är.
Sydsvenskans journalist skriver här att
Det förefaller något förvirrande att det ena dagen är förbjudet och nästa dag tillåtet?
Hoppas hon har någon som väljer tandkrämsmärke åt henne.
Men Sydsvenskan stannar inte där. Folkpartiet och andra liberaler, dit Sydsvenskan räknar sig, har ju sedan länge gjort sig kända som några av de mest inbitna arabhatarna och mest okritiska Israel- och USA-vännerna. (Kanske på grund av sina kopplingar till kristna fundamentalister?) Per T Olsson tycker i en av sina krönikor, där han argumenterar för att det är staten Israel som är utsatt för angrepp (underförstått att Israel inte ockuperar något land och att det är ok att skapa stater för vissa där det redan bor andra), att någon som säger att
...om Förintelsen inträffade så måste Europa ta konsekvenserna och att det inte är Palestina som skall betala priset. Om Förintelsen inte inträffade måste judarna återvända till varifrån de kom.
är antisemit. Jag är övertygad om att den som är intresserad av att argumentera för att förintelsen skulle vara en lögn har mycket grumliga åsikter, och jag har ingen som helst anledning eller avsikt att försvara det. Men själva grunden till konflikten synliggörs bra i citatet: staten Israel bildades av Storbritannien och USA - vinnarmakterna efter andra världskriget - som en utpost i Mellanöstern, motiverat inför offentligheten av förintelsen. Vad hade palestinierna med förintelsen att göra? Varför skulle sionisternas stat placeras i deras land? Varför inte i Wales? Varför inte i Danmark? Varför inte i Wisconsin?
Men det är ju, i liberalernas ögon, skillnad på folk och folk.
Det förefaller något förvirrat.
En rubrik på text-TV härom dagen löd "Israeliska soldater gick över gränsen". Det gjorde de faktiskt redan 1948.
Per T Ohlsson avslutar sin krönika med följande, som han tycker, utmärkta citat:
Att kritisera Israel är inte antisemitiskt¿ Men att välja ut Israel för smädelser och internationella sanktioner – utan att det sätts i proportion till någon annan part i Mellanösternkonflikten – är antisemitiskt, och att inte säga det är ohederligt.
Tja, vi kan jämföra med några andra parter: Afghanistan, Irak, Palestina. Vilken sida är utsatt för mest smädelse och internationella sanktioner?
Och ohederligt? Jag påminner om hur Sydsvenskan aktivt fick det att låta som att det gick folk och propagerade för nazism i demonstrationen mot Israels terror. Snacka inte med mig om hederlighet era falska jävlar.
6 kommentarer:
Palestinska föreningen som står bakom hakkorsdemonstrationerna i Malmö och försvarade tilltaget i Rapport, erhåller 460 000 kronor av skattepengar + pengar av ABF, som ABF får av skattemedel. Ner med ABF!
http://sydsvenskan.se/malmo/article173928.ece
Dessutom företräds Palestinska Föreningen av centerpartiets riksdagskandidat Bassem Nasr!!!
Ovanstående anonyma kommentar illustrerar utmärkt min kritik av Sydsvenskans propagandatrick.
"Hakkorsdemonstrationer". Suck.
Utöver Storbritannien och USA var även FN:s generalförsamling och Sovjetunionen för 1947 års delningsplan. Storbritannien var såvitt jag vet en tämligen ljum anhängare av en israelisk stat.
Kanske är detta svaret på frågan varför den israeliska staten inte placerades i Wales: att det fanns en internationell samsyn att judarna hade ett legitimt anspråk på en del av Palestina.
Personligen anser jag inte att någon nationalstat har ett existensberättigande. Men om man accepterar faktum att det finns stater får man nog acceptera att Israel har ett lika stort existensberättigande som alla andra. Och även om jag ogillar när antisemitismstämpeln (eller hakkors, för den delen) används där argumenten tryter, har väl Ohlson rätt i att ett ifrågasättande av endast staten Israels existensberättigande ter sig lite... selektivt?
Kanske är detta svaret på frågan varför den israeliska staten inte placerades i Wales: att det fanns en internationell samsyn att judarna hade ett legitimt anspråk på en del av Palestina.
Ja. Kanske är det också svaret på att apartheid-Sydafrika (en av Israels allierade) inte utsattes för starkare sanktioner än det gjordes: det fanns en internationell samsyn att apartheid inte var en speciellt viktig fråga som utgjorde ett handelshinder.
Kanske är det också svaret på att västvärlden med vapen och ideologi kämpade mot de antikoloniala befrielserörelserna på främst 60- och 70-talet: det fanns en internationell samsyn att dessa stater lydde under sina kolonialmakter.
Den sionistiska rörelsen, den ideologisk fronten för en judisk stat, enades inte förrän 1905 om att det var en stat just i Palestina man skulle kämpa för. Fram tills dess var Uganda överst på listan, men även exempelvis Amerika eller Turkiet kunde enligt sionisterna vara intressant att diskutera.
Staten Israel skapades som en del i andra världskrigets diplomatiska efterspel. Det är (som många andra stater) en konstruktion uppritad i ett kontor någonstans i ett land som då hade kolonier i andra delar av världen, en konstruktion som sedan (som många andra av dessa skrivbordskonstruktioner) omformats i de blodbad som följt.
Så nej, jag tycker inte det är fel att ifrågasätta staten Israels existensberättigande, mer än jag tyckte det var fel att ifrågasätta apartheid-staten Sydafrikas existensberättigande.
Och ja, det är "selektivt".
Något som skiljer sig mot den tiden jag kritiserad apartheid-Sydafrika är motargumenten. Då var det ingen som svarade "Varför just Sydafrika? Varför kritiserar du just det landet av alla som finns?"
Vad gäller Israel gör den historiska anti-semitismen, och det faktum att en del Israel-kritiker är just rasistiska eller politiska anti-semiter, att det blir ett enkelt grepp att ta till för Israel-vännen: kritiserar du Israel är du judehatare. Det är det som de menar är det underförstådda svaret när de - och Dr Demant - ställer frågan "Varför kritiserar du bara Israel?"
Som sagt, så frågade ingen apartheid-vän när jag kritiserade Sydafrika.
Sen skulle jag i någon diskussion om utopier också hålla med om att ingen nationalstat har ett existensberättigande, men för mig har inte det med denna diskussionen att göra.
Hmm... jag tycker att parallellen med Sydafrika haltar lite. Om den sydafrikanska staten hade behandlat svarta och färgade som Israel behandlar sina minoriteter av muslimer, kristna, druser etc, så hade ett ifrågasättande av Sydafrikas existensberättigande förmodligen vunnit mindre uppslutning.
Givetvis finns det uppenbara brister i hur Israels muslimer behandlas, men de är i alla relevanta avseenden formellt sett fullvärdiga medborgare. Att jämföra detta med Sydafrika tycker jag är att förringa apartheidregimens brott. Precis som det tyder på en viss okänslighet att använda hakkors när man kritiserar Israels våldshandlingar.
Det går att fördöma Israels aggressioner mot de ockuperade områdena och Libanon utan att för den skull liställa dem med apartheid eller nazism. Och mången kritiker av Israel skulle vinna en hel del goodwill på att tillstå att Hizbollah är en rätt obehaglig organisation.
Ja, Hizbollah är en rätt obehaglig organisation.
Och jag tycker det är om inte okänsligt så spekulativt och historiskt okunnigt att använda hakkors när man kritiserar Israels våldshandlingar.
Jag har aldrig sagt något annat.
Off topic.
Vad gäller parallellerna mellan apartheid-Sydafrika och Israel kan man bland annat läsa en artikel i Guardian här och här..
"There are few places in the world where governments construct a web of nationality and residency laws designed for use by one section of the population against another. Apartheid South Africa was one. So is Israel."
Sen kan man om man är på det humöret läsa den här artikeln i sionistiska Menorah om judar i Sydafrika. Där står inte ett ord som kan tolkas som kritik mot apartheid. Däremot framgår det på flera ställen hur bra det var förr och hur mycket sämre det blivit. Nu vet jag faktiskt inte hur representativ Menorah är för sionismen i allmänhet, men jag har åtminstone hört talas om den förr.
Det finns fler saker att hämta men det kan vem som än vill själv googla fram. Intressant är exempelvis hur Israel studerade de så kallade hemländerna som apartheid-Sydafrika upprättade som påstått suveräna stater. Noteras bör att omvärlden aldrig accepterade detta tjuvknep - i det fallet.
Skicka en kommentar