23 maj 2007

Flykt

Jag såg en lapp i korridoren på jobbet. Den handlade om ombyggnad av kontoret. Bland annat ska rummet jag sitter i försvinna. Det finns en plan för hur folk ska flyttas runt mellan rum under tiden ombyggnaden sker. Men inte för mig. Jag får "sitta någonstans i huset".

Imorgon är det stor städdag med efterföljande pizza. Jag tänker stanna hemma och packa inför Gotlandsresa.

Jag köpte biljetter till Damien Rice i Köpenhamn men nu vet jag inte vem jag ska gå med.

I helgen bjöds jag av T in på en parfrukost på Kallis. Det var varmt och härligt. Men jag skrev parfrukost av en anledning. Jag förstår liksom inte varför hon gör en sådan sak när hon för det mesta har en sådan anti-parig attityd. Det har jag till viss del också även om jag inte är så verbal med det, och bland det som mest av allt ger mig gåshud finns sådana fenomen som parmiddagar.

Nåja, snubben var ju trevlig, det är inte det det handlar om. Bilden jag har kvar är när de två tjejkompisarna lutar sig över ett korsord och vi - deras respektive - tittar förvånade på varandra och undrar vad vi nu ska prata om...

Jag lyckades överleva en dagsutflykt med föräldrarna också. Morsan fick en valfri utflykt i födelsedagspresent och valde Louisiana. Jag har aldrig varit speciellt förtjust i Cindy Sherman och var mest stressad hela tiden inför risken att explodera. Men det gick relativt bra. "Det roligaste jag gjort på mycket länge" sa hon, och det var ju det som räknades. T var med så det var ju också en sorts paraktivitet. Jag tror mina föräldrar tycker om att leka familj, och det blir nog också en mer lättsam stämning när T är med.

Avgasröret verkar ha börjat lossna igen.

2 kommentarer:

Kurre sa...

Jag måste medge att jag har svårt att hänga med i ditt raljerande över familjeliv och paraktiviteter. Kärnfamiljen är och förblir den grund varpå vårt demokratiska samhälle vilar.

Bästa hälsningar
Kurt G Rantzén

Puckohue sa...

Ert ja.