16 mars 2006

Problemenstrasse

Jag tror helt seriöst att två av de största anledningarna till att folk mår så jävla dåligt är att


  1. vi tutas i att livet i allmänhet är rätt mysigt, vilket får folk att tro att det bara är dom som drabbas av en massa skit i livet.

  2. det pratas för lite om tragedier, vilket får folk att gå omkring med en massa oförlöst ångest och sorg inom sig.



Jag tror till exempel att en del saker som slängdes ut med religionen (tack gode gud för sekularism) fyllde en viktig funktion för att hantera sådana saker som återkommer i alla människors liv: födelse, död och allmänt lidande till exempel.

Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt, men jag minns en tjej som bott ett halvår på Sicilien som berättade om när de bar runt den döde genom byn när det var begravning, och att alla gick på alla bröllop och begravningar. Vi diskuterade att det i Sverige är väldigt tyst om död och sjukdom.

Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag vill ha sagt.

Jo, jag fick också höra om en diskussion över en lunch, där folk mer eller mindre tävlade om vem av dom som upplevt flest personliga tragedier.

Eller som ett ex sa en gång: "Du vet fan inte vad det innebär att vara deprimerad." wtf?

Sorrow drips into your heart through a pinhole
Just like a faucet that leaks, and there is comfort in the sound
But while you debate half empty or half full
It slowly rises: your love is gonna drown
- Marchingbands of Manhattan Deatchcab for Cutie

1 kommentar:

Puckohue sa...

Det är precis vad som hänt mig också, fast när jag snackat med någon mer eller mindre på krogen eller nån fest eller nåt.

Det är inte fult att må dåligt. De allra flesta saker vi mår dåligt av kan dessutom väldigt många andra människor känna igen sig i.